Acceptera att det bara är så.
Ifall nu vi ska vara så exakta så fyller jag seton år om fyra dagar, lite mindre. Är ju född precis på tolvslaget, eller runt där någonstans mellan den sjunde och åttonde oktober. Ingen vet säkert när jag föddes, för barnmorskan som tog hand om mig och mamma, slutade dagen efter och det är bara hon som har mitt register där de skriver upp det. Ingen annan har hittat det. I alla fall, har ingenting med det här att göra. Känner bara för att skriva lite, inget särskilt bara att skriva av mig.
Efter min vår och min sommar så har jag förändrats, jag ser saker på ett nytt perspektiv och har en ny instinkt. Jag är inte den jag var längre. Kan ni snälla bara att acceptera det? Jag har förändrats, jag har blivit mognare, jag har vuxit upp och fortsätter växa mot samma linje. Jag är nöjd över hur långt jag har kommit här i livet. Det är jag. Jag har lärt mig så sjukt många fördelar som jag kommer bära med mig, men jag har även lärt mig utav en del nackdelar, mer eller mindre.
Min utvecklingskurva klagar folk på; att jag inte är jag, att jag har PMS hela tiden, att det är massa sånt. Men nej! Det är såhär jag funkar. Jag är inte arg, jag har inte blivit argare jag är bara så less på omogenheter och allt fjanteri. Ge upp bara, jag menar vad tjänar ni på att sitta och klaga på mig? Mår ni själva bättre då eller? Är det för att ni också vill få en bättre bild över livet? Varför kan ni inte acceptera att det är så? Eller är det för att ni inte gillar att se mig klara mig på egna ben? Så sjukt töntigt att sitta och klandra andra människor innan du känner den. Innan du vet dens bakgrund.
Så när jag har fyllt sexton, då sker det ännu större förändringar att jag ska ta emot ännu mindre skit. Ska ta emot ännu mer kärlek. Jag ska välja människor på rätt sätt, istället för på fel. För jag vet ju egentligen hur jag resonerar när jag väljer folk men jag ska låta bli det här "prova på" ett tag. Ska ligga lågt för att just nu ligger allt tid för mig, vilket jag kallar ensamtid. Så skönt. Så otroligt skönt!
Jag vet i alla fall att jag är tusen gånger starkare än er som behöver sitta och klaga på folk för att själva kunna må bra. Det är bara patetiskt. Klandra ner en annans liv för att själv kunna känna lite glädje för stunden. Nej sån skit tar jag inte emot, aldrig mer. Jag visar mig inte svag i dethär inlägget jag skriver bara ut att jag ber er en gång för alla; att acceptera att folk förändras här i världen. Alla gör det. Det finns ingen som inte gör det.
Efter min vår och min sommar så har jag förändrats, jag ser saker på ett nytt perspektiv och har en ny instinkt. Jag är inte den jag var längre. Kan ni snälla bara att acceptera det? Jag har förändrats, jag har blivit mognare, jag har vuxit upp och fortsätter växa mot samma linje. Jag är nöjd över hur långt jag har kommit här i livet. Det är jag. Jag har lärt mig så sjukt många fördelar som jag kommer bära med mig, men jag har även lärt mig utav en del nackdelar, mer eller mindre.
Min utvecklingskurva klagar folk på; att jag inte är jag, att jag har PMS hela tiden, att det är massa sånt. Men nej! Det är såhär jag funkar. Jag är inte arg, jag har inte blivit argare jag är bara så less på omogenheter och allt fjanteri. Ge upp bara, jag menar vad tjänar ni på att sitta och klaga på mig? Mår ni själva bättre då eller? Är det för att ni också vill få en bättre bild över livet? Varför kan ni inte acceptera att det är så? Eller är det för att ni inte gillar att se mig klara mig på egna ben? Så sjukt töntigt att sitta och klandra andra människor innan du känner den. Innan du vet dens bakgrund.
Så när jag har fyllt sexton, då sker det ännu större förändringar att jag ska ta emot ännu mindre skit. Ska ta emot ännu mer kärlek. Jag ska välja människor på rätt sätt, istället för på fel. För jag vet ju egentligen hur jag resonerar när jag väljer folk men jag ska låta bli det här "prova på" ett tag. Ska ligga lågt för att just nu ligger allt tid för mig, vilket jag kallar ensamtid. Så skönt. Så otroligt skönt!
Jag vet i alla fall att jag är tusen gånger starkare än er som behöver sitta och klaga på folk för att själva kunna må bra. Det är bara patetiskt. Klandra ner en annans liv för att själv kunna känna lite glädje för stunden. Nej sån skit tar jag inte emot, aldrig mer. Jag visar mig inte svag i dethär inlägget jag skriver bara ut att jag ber er en gång för alla; att acceptera att folk förändras här i världen. Alla gör det. Det finns ingen som inte gör det.
jag är inte den som ger upp i första taget
Kommentarer
Trackback
