För att kunna, måste du vilja. För att vilja, måste du kunna

Jag vill kunna sova utan längtan och saknad.
Jag vill få bort alla tårar från min kind.
Jag vet inte varför de rinne.
Känner mig skyldig till något jag inte gjort.
Jag vill inte bort, vill ha mer tid, tid till vänner och familj.
Jag är rädd, för att mista dig.
För har ett par ord att säga till dig.

Jag har inte gjort något, jag känner mig inte skyldig. Jag känner en stor längtan och en stor rädsla. Är jag för rädd för att påbörja något nytt? För rädd för att gå in i kärleken och våga älska, och våga att bli älskad? Jag tror att det är så faktiskt. Varför ska jag vara rädd när jag litar på dig? De borde ju gå. De ska gå. De måste gå. Är det något i hjärnan som sitter där inne och trycker? Jag kan nog tänka mig att du har samma problem, det kan jag faktiskt. Med tanke på alla fina ord som du har sagt till mig. Jag uppskattar dig verkligen, och jag bara längtar, längtar. Det är en dag kvar nu. Vi kommer att hålla ut det vet jag. Jag gillar dig nå så enormt mycket och vill absolut inte förlora dig. Spelar ingen roll om det är som vän eller pojkvän för att ändå på något sätt är jag beredd, med mer tid. Är jag beredd att satsa på ett förhållande med dig. Alltså jag är beredd för att utveckla, men ändå offra vår vänskap. Vilket jag själv tycker är stort, trots att jag känner så som jag känner.
Jag vet att det kommer att ordna sig, för allt ordnar sig. Allt har en mening så det ordnar sig så som det är menat att de ska ordna sig till. Hur det ordnar sig till får vi bara vänta och se för att vi kan inte bestämma vad som ska häna utan låta tiden sköta sitt.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0