Glida isär
Alla vet känslan när man börjar glida isär. Allting kan inte hålla för evigt/ för alltid. Hur ofta man än säger det så tar ju ändå allting slut på ett eller annat sätt. Känslan när man inte vet om man ska satsa eller inte för att få det som förut igen, men ingenting kan bli som förut. Det kan aldrig bli så som det engång varit! Allting förändrats med tiden, exakt allt. Ibland är det bra, ibland är det synd. I slutändan blir ändå allting bra, right? Det är ifrån helheten man får gå efter. Just nu känns det som jag glider isär med några människor, för ja.. de har bara blivit så, kännwe lixom inte varann på samma sätt när vi träffas och sånt.
Att förändras som person tycker jag är bra. Jag blir glad för den som har förändrats till bättre från sämre om det är någon jag älskar, fast blir lixom orolig om den bara blir sämre&sämre och jag inte vet vad jag ska göra.. ja faktiskt inte jag vet ibland vad jag ska göra! Jag tycker att jag har förändrats med framgång, med steg fram för att förstå livet bättre. det går inte att ångra massa saker. Man kan inte sitta i år och tänka 'fan jag ångrar att jag gjorde det. fan att jag gjorde det/så' det hjälper inte tänk istället 'okej det var ett misstag, ska inte göra om samma sak igen' det är då du når fram i livet. De som har hjälpt mig, följt mig genom min omvandling är stolta över mig och tycker det är bra. De som inte var med tror jag tycker att jag har blivit en bitch eller något. För att jag är inte alls på samma sätt typ förutom ett att jag vill allas bästa. Men jag springer inte runt och jagar de som förstör för mig, jag fäller inte tårar för den som hugger mig i ryggen. Vad är de bra för? Jag har inte gjort något, jag har inte fölorat någon de va personen som fölora mig. Om den vill mig nååt ska ju den komma till mig?
Alla förändras någon gång. Det är bara att acceptera och se människan på det nya sättet och acceptera. Det viktigaste i livet är att inse hur det är och verkligen acceptera deet. Det är då du vaknar upp och ställer dig på benen igen och vänder kappan efter vinden.
håll mig hårt eller släpp mig helt. Dig håller jag hårt om, även fast det säkert kommer bli konstigt och vi kommer säkert tappa en hel kontakt nu.. men min hand kommer finnas här för dig oavsett vad sen får du välja i alla väder om du vill ha den eller inte.
Att förändras som person tycker jag är bra. Jag blir glad för den som har förändrats till bättre från sämre om det är någon jag älskar, fast blir lixom orolig om den bara blir sämre&sämre och jag inte vet vad jag ska göra.. ja faktiskt inte jag vet ibland vad jag ska göra! Jag tycker att jag har förändrats med framgång, med steg fram för att förstå livet bättre. det går inte att ångra massa saker. Man kan inte sitta i år och tänka 'fan jag ångrar att jag gjorde det. fan att jag gjorde det/så' det hjälper inte tänk istället 'okej det var ett misstag, ska inte göra om samma sak igen' det är då du når fram i livet. De som har hjälpt mig, följt mig genom min omvandling är stolta över mig och tycker det är bra. De som inte var med tror jag tycker att jag har blivit en bitch eller något. För att jag är inte alls på samma sätt typ förutom ett att jag vill allas bästa. Men jag springer inte runt och jagar de som förstör för mig, jag fäller inte tårar för den som hugger mig i ryggen. Vad är de bra för? Jag har inte gjort något, jag har inte fölorat någon de va personen som fölora mig. Om den vill mig nååt ska ju den komma till mig?
Alla förändras någon gång. Det är bara att acceptera och se människan på det nya sättet och acceptera. Det viktigaste i livet är att inse hur det är och verkligen acceptera deet. Det är då du vaknar upp och ställer dig på benen igen och vänder kappan efter vinden.
håll mig hårt eller släpp mig helt. Dig håller jag hårt om, även fast det säkert kommer bli konstigt och vi kommer säkert tappa en hel kontakt nu.. men min hand kommer finnas här för dig oavsett vad sen får du välja i alla väder om du vill ha den eller inte.
Kommentarer
Trackback
