Att falla är inte att ramla

Alla vet känslan, att förlora. Förlora den speciella människan. Dendära som antingen har funnits där i alla lägen eller den man gav och delade all sin kärlek med. Känslan går inte att beskriva, känslorna är helt stumma, du vill bara gråta dag in och dag ut. Är det värt? Blir man verkligen så ledsen? Fine, man älskar en människa, du älskar nästan alla du släpper in i ditt liv någongång mer eller mindre. Men är det värt att gråta för någon som har svikit dig? Som har sårat dig? Är det värt att gråta åt all kärlek du delade med honom/henne?
Den som högg dig i ryggen, det är den som ska vara ledsen, de är den som gjort ett misstag inte du. Den som högg dig de är den människan som ska ha dåligt samvete, inte du. Oftast blir det tvärtom, varför? För att vi människor har en tendens att ha för svårt att släppa någon man hållt kär. Istället för att gråta och känna sig kränkt, få förbi människan som svikit dig med huvudet högt och visa att världen är din, skratta åt era minnen, låt det förbli era minnen. Vad du än gör, sörg inte, för det är svikarens fel.
Sammasak med henne/honom du delade all din kärlek med, ha kvar era fina minnen, era mysiga stunder, allt ni gjorde. Gå förbi honom/henne med huvudet högt och visa att världen är din. Du behöver heller inte sörja för du har honom/henne vid din sida fast på en lägre nivå som kallas vän, eller så har ni brytit kontakten.
Kompis, livet går vidare, inte värt att sörja för någon som inte är värd det. Inte värt att släppa tårarna för någon som har skadat dig.
Lé mot världen. Visa din gladhet. Visa din stolthet. Visa ditt rätta jag.
Kan kännas tungt, kan kännas förjävligt, kan kännas hemskt. Men det är det enda rätta för att komma upp på fötter igen, veta vart du står så att du kan fortsätta gå. Livet går inte under, fast det kanske känns så för tillfället, men nä. Du har ditt liv att tänka på, satsa på vännerna, familjen, sporten, djuren, skolan vad som helst, passa på nu när du är fri.
Stå på dig, bee strong! ♥




I just love the picture

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0